Kravet på studenter: Upp till tre gånger så stor kontantinsats som när bolånetaket infördes

I dag krävs en betydligt större kontantinsats för att köpa en studentlägenhet än 2010, då Finansinspektionen införde ett lånetak. I tre städer har kravet höjts med över 200 procent – i en med över 300 procent. Det här visar en analys av mäklarföretaget Bjurfors.

Sedan 2010 måste den som vill köpa en bostad finansierad med lån ha en kontantinsats motsvarande 15 procent av bostadens pris. Men med de senaste årens prisökningar har de 15 procenten blivit en allt större påse pengar. Bjurfors har analyserat hur kontantinsatsen förändrats i Sveriges högskole- och studentstäder för en etta på 30 kvadrat.

I kronor räknat är det inte överraskande Stockholm och Göteborg som sticker ut mest, båda med ökningar på över hundratusen kronor. 2010 behövdes 197 000 kronor i kontantinsats för att finansiera en liten enrummare i Stockholm. Den sista december 2021 var det uppe i 368 000 kronor, alltså över 170 000 kronor mer. Vill man dessutom bo centralt i huvudstaden har ribban höjts med nästan en kvarts miljon – från 254 000 till 471 000 kronor.

– Kraftiga prisökningar har gjort kontantinsatskravet till ett allt större hinder för unga människor att kunna flytta hemifrån och uppfylla drömmen om ett eget hem. Värst är det i storstäderna där det i dag krävs flera hundratusen kronor i eget kapital för ens kunna ansöka om bolån. Det är pengar som de allra flesta har mycket svårt att jobba ihop. Har man inte ärvt en förmögenhet eller har turen att få hjälp av föräldrarna återstår nästan att vinna på lotto, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Sverige.

Men det finns orter där kontantinsatskravet skenat betydligt mer – mätt i procent. I Skövde, Trollhättan och Borås har det vuxit med över 200 procent och i Piteå är ökningen smått ofattbara 304 procent.

Fredrik Kullman tycker det är bra att det finns verktyg som motverkar hög skuldsättning, men lånetaket i dess nuvarande form utestänger orimligt många från bostadsmarknaden, menar han.

– Stora lån gör hushållen sårbara och är inte bra för stabiliteten på bostadsmarknaden, men man kan ifrågasätta om behovet av ett lånetak är lika stort i dag som det var 2010 då amorteringskrav både införts och skärpts sedan dess, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Sverige.

Han pekar också på att ett tak diskvalificerar många som på inga sätt har svårigheter att betala för sig, såsom högutbildade med fast anställning – men som gör sen arbetslivsdebut.

– En individuell prövning för varje kund vore mer rimligt. Klart är i alla fall att något måste göras om inte en hel generation ska stängas ute från eget boende, och det snarast. Jag väntar mig att detta blir en het fråga i höstens val. Det går inte för politikerna att ducka längre, avslutar Fredrik Kullman.

Här har kontantinsatsen stigit mest (i kr)

Här har kontantinsatsen stigit mest (i procent)

Beräkningen är gjord på en lägenhet om 30 kvm. Prisdata har hämtats från Svensk Mäklarstatistik.